Spårdagar

Har haft två toppenhärliga spårdagar. Det började igår då jag och Ingrid anmält oss till tävlingsspår för Yvonne. Jag startade Kellys första öppenklass vilket slutade med 1:a pris!!!!! Och hon klarade skottet helt fantastiskt och spårade vidare utan problem. Hon spårade långsammare än vanligt (hela spåret) men med några stöttande ord jobbade hon på hela spåret och hade full koll! Det hade ösregnat på natten när spåret legat och vi har aldrig tränat efter ett sådant regn så även de va nytt för henne, men ändå gick det vägen. Hur underbart som helst. Speciellt då hon blivit skrämd för skott och varit rädd men att de nu fungerar kanon igen, det går att träna bort :) Nu förknippar hon det istället med något roligt, nämligen att få spåra och jobba. Så nu ska vi anmäla till fler spår för olika domare och jobba för det svenska championatet i viltspår!








Ingrid gick anlagsprov med båda sina. Och det var roligt att följa med eftersom jag aldrig sett dom spåra innan. Acci var en pärla! Hon spårade verklkigen med driv och glädje och vi hade full sjå att hänga på i skogen :) Hon klarade provet med glans. Så nu är de öppenklass nästa. Carlos hade det lite svårare och blev störd av viltövergångar och hade de tufft i värmen. Men med lite hjälp tog han sig hela vägen fram!


Acci med sin rosett





Hade en toppendag tillsammans med Ingrid, Yvonne och vovvarna





Idag gav jag mig ut i skogen igen i ösregn för att gå spår med Gnista. Eller rättare sagt att hjälpa Jeanette och Gnista :) Det va ett fullångt anlagsspår hon fick gå och det gick kanon. Några svårigheter, troligen för vilt, men med lite hjälp så kom hon på rätt spår och jobbade på kanon. Det syns så väl när hon tappat bort sig och när hon går på spåret.
Det är så roligt att träffa dom också och se hur bra Gnista mår och hur omtyckt hon är. Det värmer mig mer än någon kan föreställa sig. Hon är så vältränad nu också, inte en gnutta fett på kroppen, bara muskler. Supersnygg verkligen, hon ser ut som en elitidrottare haha. Men så får hon sjukt mycke motion också. Det bästa hon vet nu är att springa med när dom kör fyrhjuling. Och ibland när dom kör riktigt långt har Gnista ett alldeles eget släp att åka med på :) Jag kunde aldrig drömma om att jag skulle kunna hitta ett så bra hem åt henne. Och jag kan inte sluta tjata om hur glad jag är som fortfarande får vara en del av hennes liv!



Jeanette och Gnista påväg till spåret. Titta den muskelrumpan ;) (Gnistas alltså haha)






Sötaste - Älskade älskade Gnista!