Ett zoo mitt i stan!: Smärta!!!!

Aj aj aj... det är inte med lätthet jag skriver detta blogginlägg. Imorse (08:00 efter en natt på jobbet där jag slutade 06) så fick jag äntligen träffa en bra läkare. Detta var på previa, vår företagshälsovård. Han tog sig god tid för att lyssna på mig och tittapå, känna på och vrida och vända på min stackars handled. Han konstaterade också att mina muskler blivit mindre i den handleden vilket egentligen inte är så kontigt. Inte märligt alls att jag hela tiden tappar armbandet på den handen vilket jag aldrig gjort innan. Det bara kasar över handen. Nu när ja hörde det så ser jag ju.
Han ville iaf att jag ska träffa deras ortoped också. I närheten av slutet på tummen hittade han en inflammation i en sena efter mycket tryckade. Han tryckde på alla möjligt ställen och inget kändes för än han satte fingret precis rätt - ja hoppade till, där satt smärtan. Han misstänkte att de är där allt börjar och smärtan i resten av handleden kan orskas av det.
Så jag fick snällt lägga mig på en brits för att invänta tortyren. Jag fick nämligen kortison och lokalbedövning inprutat i handleden/tummen precis där smärtan satt. Och jag trodde inte jag skulle överleva - spruträdd och jätteöm. Och såklart satt han sprutorna rätt in i den värsta smärtan. ja annars gör de väl ingen nytta. Men efter en hel del märkliga ljud som ja inte ens visste att jag kunde åstakomma och lite ihopknipande av fötter och mun så var det klart. Han berättade att det kunde göra extra ont de första två dagarna (oftast en dag) innan de lättar. Sen tar de ca en vecka innan det verkar helt om han hittat rätt problem. Då borde också smärtan i resten av handleden släppa med tiden så nu är det att avvakta och se och han skulle höra av sig. Han sa också att jag kunde tappa känseln lite i tummen med tanke på lokalbedövningen och det hade han rätt i - märklig känsla. MEN han hade också helt rätt i att det gör mer ont i början än innan. Å då ska gudarna veta att jag hade väldigt ont redan innan. Hoppas verkligen det släpper snart. Det var en bedrift att ens få upp en tofs i håret imorse :-P
Så jag tar inte ansvar för några stavfel eller tangenthopp i detta inlägg!

Nu känns det iaf skönt på det sättet att jag äntligen fått hjälp. Hittils har varit en ganska lång historia och då röntgen inte visade något blev jag inte så trevligt bemött på vårdcentralen när jag ville ha mer hjälp! Men de va ju inget fel på mig då, eller?!? Knasbollar.

Men nog om det, idag är en dag som jag längtat efter länge! Först ska jag åka till hemmaklubben i Kil med tjejerna och tävla med Kelly. Har inte tränat så mycket och det brukar vara bra för hennes del. Men när vi väl tränat har vi satt huvudet på spiken och fått till det. Men inte nog med det, efter tävlingen åker jag raka spåret till andeless kennel för att hämta hem vår lilla Wimza :-)

Denna veckan har jag jobbat massor för att få en lite extrakronor och där emellan ska hundarna få sitt och hemmet har valpförberetts och så. Så tyvärr har jag inte hunnit med alla fina bilder från Stockholm som jag skulle velat. Men jag delar med mig av några från när vi va utomhus på bus.

Skrattar åt Adam som nyss kanat ner