En måndag i skogen

I måndags gjorde vi inte jättemånga knop. Jag skulle ju jobba på natten och började med en lång sovmorgon. Wimza lät mig sova tills 11. Eller ja, vid 11 väckte jag henne för att min klocka ringde. Adam går ut med henne innan han åker till jobbet sen somnar hon om. Hörde att hon va vaken en gång men somnar om fort igen. Nu för tiden tätt intill de andra två, allra mest Kelly :-)

Efter frukost tog vi en långpromenad i skogen och Wimza hade allra helst gått hela rundan på egna ben. Men de där små stumparna klarar inte våra långpromenader än så under en del protester får hon snällt sitta i famnen när vi går och sen komma ner och busa lite emellanåt.

Allt ska undersökas, även bäcken

Kelly passade på att njuta av den härliga dagen medan lillfisen härjade runt

Mina älskade kloka, fina collietjejer. Skönt att svalka fötterna

Inte mycke högre än gräset ;-)

Hur tuuusan kom du upp här. Jag ska, jag kan... ååå hej!

Skam den som ger sig - liten men tuff!

Liljans söta å blöta tassingar

Längre in i skogen blev det bus

Lilja: - Kom igen då lillfis, busa med mig!

Wimza: - Men hjääälp, hon är galen. Om jag gömmer mig riktigt bra kanske hon inte hittar mig!!

Sötnosen - mattes hjärta smälter

Stor å liten

Tjooheeej