söndag 6 maj 2012

Stolt matte

Nu har jag varit dålig på at fota de två senaste dagarna, det får bli ändring på detta :-) Kommer ångra mig när Wimza blir "stor" annars!

I fredags kom Daniel hit från Katrineholm så då åt vi tacos tills vi sprack på kvällen. Idag (lördag) har vi inte gjort något speciellt egentligen. Vi åkte in till stan för att se oss omkring lite. Adam och Daniel gick i lite affärer och jag gick med Wimza mitt i vimmlet för att titta på allt folk och annat. Till en början tyckte hon de va otäckt men snabbt gick det över när hon märkte att inget farligt hände. Flaggor som fladdra, människor, cyklister och hundar. Ja det mesta. Till slut hade hon fullt upp med att undersöka omgivningarna. Några stannade för att snosa på henne vilket hon stakt uppskattade. Men nu tränar vi på att inte bara rusa på människor och hundar utan man måste sitta först och vänta på ett varsågod.

Vi började med matskålen och det fattade hon efter tre gånger. Bara puttade försiktigt bort henne tills hon tröttnade och satte sig och då var det varsågod. Nu sitter hon på rumpan så fort skålen kommer ner. Samma sak när hon ska gå in när vi varit ute. Hon fattar så snabbt och det är så roligt att se. Så nu gäller detta även innan hon får hälsa på andra människor och hundar. Vi tränar ju även mycket kontakt (mycke beröm när hon själv söker ögonkontakt men också när man ber om den). Det är ju A och O för hela framtiden.
Men tillbaka till stan. Vi gick omkring lite lugnt längs gatorna och hon va verkligen superduktig. Men hon frös ju stackarn. Vi lekte med lite leksaker och tränade på kontakten (på bäbisnivå) och hon lyssnar så bra lillsnuttan. Övade på att titta på hundar utan att hälsa och på att gå i koppel. Sen gick vi in i tele2 butiken där Daniel shoppade loss och där somnade hon i min famn. Sovandes innanför jackan åkte vi till djuraffär efter djuraffär (som lyckades stänga när vi kom) men på arken var det öppet så där traskade vi in. Wimza glad i hågen och supernyfiken. Nu är hon ju bekant med djuraffärer. En stor leksakshund var otäck men när matte lekte med den var den ju jätterolig och sen ville hon ha med den hem :-)

Personalen sa att det nyss varit inne en likadan vovve i samma storlek och till slut kom vi fram till att det var Wimzas kullsyskon vi just missat - så typiskt!!. Sen sa dom att den valpen va lite rädd och blyg och att Wimza va superhärlig, nyfiken och tuff och det var verkligen roligt att höra. Självklart tyckte dom att syskonet var superhärlig också men just att den var lite blygare och mer försiktig. Då blev matte stolt och glad! Wimza va ju också blyg och försiktig i början vid sitt första besök i en djurrafär så det visar ju att det vi gör ger resultat, och det blev jag lite extra påmind om när jag fick höra det. Det är ju trots allt målet, att hon ska bli en trygg, nyfiken och orädd hund i alla situationer. Därav all miljöträning nu. Och hon är så skön som alltid kan somna och slappna av när det behövs. Jag är så glad för denna lilla valp att det är svårt att beskriva.

Idag hände dessutom något som aldrig tidigare hänt. Daniel lekte med hundarna och kastade en leksak som Kelly sprang efter. Wimza sprang fram och hann precis före och då avvek Kelly och lät Wimza ta den. Det har hon ALDRIG låtit någon annan hund göra utan hon tar saken snabb som en vessla. Hon tycker verkligen om Wimza. Häromnatten vaknade jag då hade Wimza lagt sig hos henne och hon tvättade henne och mös. Jag saknar ord <3


Imorgon bär det av till stan igen för att åka till de djuraffärer som hade stängt. För tyvärr fick jag ju inte tag på det jag skulle. Men innan det ska jag ut på en ridtur på tinkerprinsessan :-)



Två filmer på Kelly och Wimza tillsammans, och såklart Lilja som alltid finns tätt intill












2 kommentarer:

  1. Hon låter så duktig Wimza på det du beskriver, och så härligt att det går bra med Kelly och Lilja också.
    Mysigt att se filmen, gick bara att se den andra filmen:-((
    Jag hoppas vi ses snart!!
    Kram från Västerås

    SvaraRadera
  2. Nu, fick jag se den första filmen också:-))
    Men Lilja då, hon säger ingenting, hon väntar på sin tur, eller??
    I vilket fall som helst, härligt att se dem....
    Kramar

    SvaraRadera